Mental Hälsa

Visste du att över 350 miljoner människor världen över lider av depression, vilket gör det till den vanligaste orsaken till funktionshinder globalt?

Sverige har en depressionsfrekvens på 4,98 % och är rankad som nummer 26 i världen. Självmordsfrekvensen är 14,7 per 100 000, och är rankad som nummer 29.

Depression är en komplex och mångfacetterad psykisk hälsostörning som påverkar miljontals människor över hela världen. Den kännetecknas av ihållande känslor av sorg, hopplöshet och brist på intresse för vardagliga aktiviteter och kan påtagligt försämra en individs livskvalitet.

Även om de exakta orsakerna till depression fortfarande är oklara, tros en kombination av genetiska, miljömässiga och psykologiska faktorer bidra till dess utveckling.

Blodprover kan ge värdefull insikt i hur man kan skilja på symtom som kan tyda på depression och faktisk depression.

Symtom

Symtom på depression kan variera från milda till svåra och påverkar både den fysiska och psykiska hälsan.

Vid diagnosen depression har man flera av nedstående symtom som påtagligt försvårar vardagen.

Symtom som kan tyda på depression eller andra tillstånd som liknar depressionssymtom:

Ihållande känslor av sorg, tomhet eller hopplöshet

Förlust av intresse eller glädje i aktiviteter som tidigare varit njutbara, inklusive sex

Minskad energi, trötthet eller känsla av att vara "utslagen"

Sömnproblem, såsom sömnlöshet eller att sova för mycket

Ändringar i aptit och vikt, antingen viktökning eller viktnedgång utan att försöka

Oro, irritabilitet eller ökad frustration över småsaker

Svårigheter med att tänka, koncentrera sig eller fatta beslut

Känslor av värdelöshet, överdriven skuldkänsla eller självkritik

Återkommande tankar på döden, självmordstankar, självmordsplaner eller självmordsförsök

Fysiska symtom som huvudvärk, ryggsmärtor eller magbesvär som inte förbättras med behandling

Om du eller någon du känner upplever symtom på depression är det viktigt att söka professionell hjälp från en läkare, psykolog eller psykiater.

Har du tankar på att ta ditt liv? Kontakta omdelbart vården.

Olika typer av depression

Det finns flera typer av depression, inklusive egentlig depression (major depressive disorder), dystymi (persistent depressive disorder), årstidsbunden depression (seasonal affective disorder), bipolär depression och förlossningsdepression (postpartum depression).

Varje typ har sina unika egenskaper och kan kräva olika behandlingsmetoder.

Egentlig depression (Major Depressive Disorder, MDD)

Egentlig depression, även känd som klinisk depression, kännetecknas av ihållande känslor av sorg, hopplöshet och brist på intresse eller glädje i aktiviteter.

För att diagnostiseras med egentlig depression måste en person uppleva minst fem depressiva symtom under minst två veckor.

Behandling för egentlig depression innefattar ofta en kombination av psykoterapi, medicinering och livsstilsförändringar.

Dystymi (Persistent Depressive Disorder)

Dystymi, eller persistent depressiv störning, är en kronisk form av depression som varar i minst två år.

Även om symtomen på dystymi kan vara mildare än de för egentlig depression kan sjukdomens långvariga karaktär ha en betydande inverkan på en persons livskvalitet.

Behandling för dystymi innefattar typiskt psykoterapi, medicinering och livsstilsjusteringar.

Årstidsbunden depression (Seasonal Affective Disorder, SAD)

Årstidsbunden depression är en typ av depression som inträffar under specifika årstider, vanligtvis under höst- och vintermånaderna när dagarna är kortare.

SAD tros vara relaterad till förändringar i kroppens inre klocka och en störning i balansen mellan serotonin- och melatoninnivåerna.

Behandling för SAD kan innefatta ljusbehandling, psykoterapi, medicinering eller livsstilsförändringar som syftar till att förbättra sömn- och träningsvanor.

Bipolär depression

Bipolär depression avser de depressiva episoderna som upplevs av personer med bipolär sjukdom, ett tillstånd som kännetecknas av växlande perioder av depression och mani (eller hypomani vid bipolär II-sjukdom).

Behandling för bipolär depression kan skilja sig från den för unipolär depression, eftersom vissa antidepressiva läkemedel kan utlösa maniska episoder.

Stämningsstabiliserande läkemedel, såsom litium eller antikonvulsiva medel, och atypiska antipsykotika förskrivs ofta i kombination med psykoterapi och livsstilsjusteringar.

Förlossningsdepression (Postpartum Depression)

Förlossningsdepression är en form av depression som drabbar vissa kvinnor efter förlossning.

Det är allvarligare än "baby blues," en mildare och kortvarig form av humörstörning som många nyblivna mammor upplever.

Förlossningsdepression kan utvecklas inom dagar eller veckor efter förlossningen och kan pågå i flera månader eller längre.

Behandling för förlossningsdepression kan innefatta psykoterapi, medicinering och stöd från familj, vänner eller stödgrupper.

Underliggande hälsoorsaker som kan leda till depressionssymtom

Mental Hälsa

Visste du att över 350 miljoner människor världen över lider av depression, vilket gör det till den vanligaste orsaken till funktionshinder globalt?

Sverige har en depressionsfrekvens på 4,98 % och är rankad som nummer 26 i världen. Självmordsfrekvensen är 14,7 per 100 000, och är rankad som nummer 29.

Depression är en komplex och mångfacetterad psykisk hälsostörning som påverkar miljontals människor över hela världen.

Den kännetecknas av ihållande känslor av sorg, hopplöshet och brist på intresse för vardagliga aktiviteter och kan påtagligt försämra en individs livskvalitet.

Även om de exakta orsakerna till depression fortfarande är oklara, tros en kombination av genetiska, miljömässiga och psykologiska faktorer bidra till dess utveckling.

Blodprover kan ge värdefull insikt i hur man kan skilja på symtom som kan tyda på depression och faktisk depression.

Symtom

Symtom på depression kan variera från milda till svåra och påverkar både den fysiska och psykiska hälsan.

Vid diagnosen depression har man flera av nedstående symtom som påtagligt försvårar vardagen.

Symtom som kan tyda på depression eller andra tillstånd som liknar depressionssymtom:

Ihållande känslor av sorg, tomhet eller hopplöshet

Förlust av intresse eller glädje i aktiviteter som tidigare varit njutbara, inklusive sex

Minskad energi, trötthet eller känsla av att vara "utslagen"

Sömnproblem, såsom sömnlöshet eller att sova för mycket

Ändringar i aptit och vikt, antingen viktökning eller viktnedgång utan att försöka

Oro, irritabilitet eller ökad frustration över småsaker

Svårigheter med att tänka, koncentrera sig eller fatta beslut

Känslor av värdelöshet, överdriven skuldkänsla eller självkritik

Återkommande tankar på döden, självmordstankar, självmordsplaner eller självmordsförsök

Fysiska symtom som huvudvärk, ryggsmärtor eller magbesvär som inte förbättras med behandling

Om du eller någon du känner upplever symtom på depression är det viktigt att söka professionell hjälp från en läkare, psykolog eller psykiater.

Har du tankar på att ta ditt liv? Kontakta omdelbart vården.

Hypertyreos

En överaktiv sköldkörtel producerar för mycket sköldkörtelhormoner, vilket kan orsaka ångest, irritabilitet, sömnproblem och humörsvängningar.

Dessa symtom kan också bidra till depression.

Behandling av hypertyreos kan innefatta medicinering, radioaktivt jod eller kirurgi för att korrigera hormonbalansen och lindra depressiva symtom.

Kortisol och binjurebarksvikt

Kortisol är ett hormon som produceras av binjurarna och spelar en viktig roll i kroppens respons på stress.

Binjurebarksvikt (även kallad Addisons sjukdom) är en sällsynt sjukdom där binjurarna inte producerar tillräckligt med kortisol, vilket kan leda till trötthet, muskelsvaghet, viktminskning och depressiva symtom.

Hormonella obalanser

Hormonella obalanser kan påverka en individs humör och mentala välbefinnande, vilket ibland leder till depression.

Sköldkörtelhormoner

Sköldkörteln är en liten körtel i halsen som producerar hormoner som reglerar ämnesomsättningen och påverkar kroppens energinivåer.

Hypotyreos (underaktiv sköldkörtel) och hypertyreos (överaktiv sköldkörtel) kan båda leda till depressiva symtom.

Hypotyreos

När sköldkörteln inte producerar tillräckligt med sköldkörtelhormoner kan detta leda till trötthet, viktökning, minskad koncentration och nedstämdhet.

Dessa symtom kan likna eller förvärra depression.

Behandling av hypotyreos, oftast med sköldkörtelhormonersättning, kan förbättra depressiva symtom.

Olika typer av depression

Varje typ har sina unika egenskaper och kan kräva olika behandlingsmetoder.

Egentlig depression (Major Depressive Disorder, MDD)

Egentlig depression, även känd som klinisk depression, kännetecknas av ihållande känslor av sorg, hopplöshet och brist på intresse eller glädje i aktiviteter.

För att diagnostiseras med egentlig depression måste en person uppleva minst fem depressiva symtom under minst två veckor.

Behandling för egentlig depression innefattar ofta en kombination av psykoterapi, medicinering och livsstilsförändringar.

Dystymi (Persistent Depressive Disorder)

Dystymi, eller persistent depressiv störning, är en kronisk form av depression som varar i minst två år.

Även om symtomen på dystymi kan vara mildare än de för egentlig depression kan sjukdomens långvariga karaktär ha en betydande inverkan på en persons livskvalitet.

Behandling för dystymi innefattar typiskt psykoterapi, medicinering och livsstilsjusteringar.

Årstidsbunden depression (Seasonal Affective Disorder, SAD)

Årstidsbunden depression är en typ av depression som inträffar under specifika årstider, vanligtvis under höst- och vintermånaderna när dagarna är kortare.

SAD tros vara relaterad till förändringar i kroppens inre klocka och en störning i balansen mellan serotonin- och melatoninnivåerna.

Behandling för SAD kan innefatta ljusbehandling, psykoterapi, medicinering eller livsstilsförändringar som syftar till att förbättra sömn- och träningsvanor.

Bipolär depression

Behandling för bipolär depression kan skilja sig från den för unipolär depression, eftersom vissa antidepressiva läkemedel kan utlösa maniska episoder.

Stämningsstabiliserande läkemedel, såsom litium eller antikonvulsiva medel, och atypiska antipsykotika förskrivs ofta i kombination med psykoterapi och livsstilsjusteringar.

Förlossningsdepression (Postpartum Depression)

Förlossningsdepression är en form av depression som drabbar vissa kvinnor efter förlossning.

Det är allvarligare än "baby blues," en mildare och kortvarig form av humörstörning som många nyblivna mammor upplever.

Förlossningsdepression kan utvecklas inom dagar eller veckor efter förlossningen och kan pågå i flera månader eller längre.

Behandling för förlossningsdepression kan innefatta psykoterapi, medicinering och stöd från familj, vänner eller stödgrupper.

Feminea Laboratories

Academy

Underliggande hälsoorsaker som kan leda till depressionssymtom

Hormonella obalanser

Hormonella obalanser kan påverka en individs humör och mentala välbefinnande, vilket ibland leder till depression.

Sköldkörtelhormoner

Sköldkörteln är en liten körtel i halsen som producerar hormoner som reglerar ämnesomsättningen och påverkar kroppens energinivåer.

Hypotyreos (underaktiv sköldkörtel) och hypertyreos (överaktiv sköldkörtel) kan båda leda till depressiva symtom.

Hypotyreos

När sköldkörteln inte producerar tillräckligt med sköldkörtelhormoner kan detta leda till trötthet, viktökning, minskad koncentration och nedstämdhet.

Dessa symtom kan likna eller förvärra depression. Behandling av hypotyreos, oftast med sköldkörtelhormonersättning, kan förbättra depressiva symtom.

Hypertyreos

En överaktiv sköldkörtel producerar för mycket sköldkörtelhormoner, vilket kan orsaka ångest, irritabilitet, sömnproblem och humörsvängningar.

Dessa symtom kan också bidra till depression. Behandling av hypertyreos kan innefatta medicinering, radioaktivt jod eller kirurgi för att korrigera hormonbalansen och lindra depressiva symtom.

Kortisol och binjurebarksvikt

Kortisol är ett hormon som produceras av binjurarna och spelar en viktig roll i kroppens respons på stress.

depression och humörsvängningar - FemineaLab

Näringsbrist

Brister på viktiga näringsämnen som vitamin D, vitamin B12, folat och järn kan spela en roll i utvecklingen av depression.

Adekvata nivåer av dessa näringsämnen är nödvändiga för optimal hjärnfunktion och humörreglering.

Vitamin D

Vitamin D är känt som "solskenets vitamin" eftersom det bildas i huden när den utsätts för solljus. Det spelar en viktig roll i kroppen, inklusive reglering av kalciumnivåer och stöd för immunsystemet.

Det finns även bevis för att vitamin D är involverat i humörreglering och hjärnfunktion.

Vitamin D-brist har kopplats till depression, särskilt säsongsmässig affektiv störning, som ofta inträffar under vintermånaderna när solljus är begränsat.

Vitamin B12

Vitamin B12 spelar en avgörande roll för nervfunktionen och bildandet av röda blodkroppar.

Brist på B12 kan orsaka trötthet, minnesförlust och depressiva symtom.

B12-brist är vanligare hos äldre vuxna, vegetarianer och veganer.

Folat (folsyra)

Folat är ett B-vitamin som är viktigt för celltillväxt och DNA-syntes. Det har en central roll i produktionen av neurotransmittorer som serotonin, dopamin och noradrenalin, vilka är avgörande för humörreglering.

Folsyrabrist kan leda till trötthet, irritabilitet och depression.

Gravida kvinnor, personer med alkoholberoende och de som tar vissa mediciner är mer benägna att ha brist på folsyra.

Järn

Järn är ett mineral som är nödvändigt för bildandet av hemoglobin i röda blodkroppar, vilket transporterar syre till kroppens celler.

Järnbrist kan leda till anemi, vilket orsakar trötthet, svaghet och i vissa fall depression.

Kvinnor i fertil ålder, gravida kvinnor och personer med dålig kost eller malabsorption är mer benägna att ha järnbrist.

Kroniska sjukdomar

Att leva med en kronisk sjukdom, såsom diabetes, hjärtsjukdomar eller kronisk smärta, kan öka risken för att utveckla depression.

Den pågående fysiska och känslomässiga bördan av dessa tillstånd kan bidra till depressiva symtom.

Diabetes

Personer med diabetes löper ökad risk för att utveckla depression.

De dagliga utmaningarna med att hantera blodsockernivåer, medicinering, kostrestriktioner och eventuella komplikationer kan vara överväldigande och leda till nedstämdhet och depressiva symtom.

Det är viktigt att personer med diabetes får adekvat medicinsk och psykologisk vård för att hantera både sjukdomen och de psykiska aspekterna.

Hjärtsjukdomar

Depression är vanligt förekommande hos personer med hjärtsjukdomar, såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller kärlsjukdom.

Både den fysiska belastningen av sjukdomen och den oro och ångest som kan uppstå kring hjärtrelaterade händelser kan bidra till depressiva symtom.

Behandling av depression hos personer med hjärtsjukdom är viktigt för att förbättra både den psykiska hälsan och prognosen för hjärttillståndet.

Kronisk smärta

Att leva med kronisk smärta, såsom fibromyalgi (Fibromyalgi innebär långvarig smärta eller värk i musklerna på flera ställen i kroppen.

Vid fibromyalgi har du också en ökad känslighet för smärta.), ryggsmärta eller ledgångsreumatism, kan ha en betydande inverkan på livskvaliteten och leda till depression.

Den ihållande smärtan, begränsade fysiska aktiviteter och de utmaningar det innebär att hantera smärtan kan påverka humöret och välbefinnandet.

En integrerad behandlingsplan som inkluderar både smärtlindring och psykologisk stöd kan vara avgörande för att hjälpa personer med kronisk smärta att hantera både den fysiska och mentala belastningen.

Sömnstörningar

Sömnproblem, inklusive sömnlöshet, sömnapné och andra sömnrelaterade problem, kan avsevärt påverka humöret och bidra till depression.

Sömnbrist och sömnlöshet

Sömnbrist och svårigheter att somna eller upprätthålla sömnen (sömnlöshet) kan öka risken för att utveckla depression.

En brist på adekvat sömn kan påverka humöret negativt, öka känslor av trötthet, irritabilitet och nedstämdhet.

Det kan också påverka kognitiva funktioner, koncentration och minne.

Att behandla sömnbrist och sömnlöshet genom att förbättra sömnvanor och eventuellt använda terapier eller mediciner kan bidra till att lindra depressiva symtom.

Sömnapné

Sömnapné är en sömnrelaterad andningsstörning där andningen upprepat stannar och återupptas under sömnen.

Obstruktiv sömnapné, den vanligaste formen, kan leda till dålig sömnkvalitet, sömnfragmentering och syrebrist.

Personer med obehandlad sömnapné kan vara i ökad risk för att utveckla depression.

Behandling av sömnapné, vanligtvis med användning av en CPAP -maskin (continuous positive airway pressure) som hjälper till att hålla luftvägarna öppna under sömnen, kan förbättra både sömnkvaliteten och den psykiska hälsan.

Sömnstörningar hos patienter med depression

Å andra sidan kan depression också orsaka eller förvärra sömnproblem.

Personer med depression kan uppleva svårigheter att somna, uppvaknanden under natten, för tidigt morgonuppvaknande eller övergripande dålig sömnkvalitet.

Dessa sömnstörningar kan bidra till att upprätthålla eller förvärra depressiva symtom.

Behandling av depression, inklusive terapi och i vissa fall läkemedel, kan hjälpa till att förbättra sömnkvaliteten.

Neurologiska störningar

Vissa neurologiska tillstånd, såsom Parkinsons sjukdom, multipel skleros och traumatisk hjärnskada, kan öka risken för depression på grund av förändringar i hjärnans funktion och den känslomässiga påfrestningen att hantera dessa sjukdomar.

Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som påverkar rörelseförmågan genom att störa produktionen av dopamin i hjärnan.

Förutom motoriska symtom kan Parkinsons också leda till depressiva symtom, inklusive nedstämdhet, ångest, apati och minskad livskvalitet.

Den fysiska och kognitiva påverkan av Parkinsons, tillsammans med den psykologiska belastningen av att hantera sjukdomen, kan bidra till utvecklingen av depression.

Behandling av både motoriska symtom och depressiva symtom är viktigt för att förbättra livskvaliteten hos personer med Parkinsons.

Multipel skleros (MS)

Multipel skleros är en autoimmun sjukdom som påverkar nervsystemet och kan leda till en rad neurologiska symtom.

Personer med MS löper ökad risk för att utveckla depression.

Fysiska funktionshinder, kronisk trötthet, smärta och svårigheter att hantera de dagliga utmaningarna med MS kan påverka den psykiska hälsan och leda till depressiva symtom.

En holistisk behandlingsplan som inkluderar både medicinsk behandling för MS och psykologiskt stöd kan vara viktigt för att hantera både de neurologiska och psykiska aspekterna av sjukdomen.

Traumatisk hjärnskada (TBI)

En traumatisk hjärnskada orsakad av en allvarlig huvudskada kan påverka hjärnans funktion och orsaka fysiska och kognitiva symtom.

Depression är vanligt förekommande efter en TBI och kan vara resultatet av både de fysiologiska förändringarna i hjärnan och de psykologiska påfrestningarna som följer med att återhämta sig från en traumatisk händelse.

En omfattande behandlingsplan för TBI, inklusive medicinsk vård, rehabilitering och psykologiskt stöd, kan hjälpa till att hantera både de fysiska och mentala aspekterna av tillståndet.

Inflammation

Systemisk inflammation i kroppen har kopplats till utvecklingen av depression.

Tillstånd som orsakar kronisk inflammation, såsom autoimmuna sjukdomar eller kroniska infektioner, kan bidra till depressiva symtom.

Inflammatoriska sjukdomar

Vissa sjukdomar karakteriseras av kronisk inflammation, till exempel reumatoid artrit, inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. Crohns sjukdom och ulcerös kolit), lupus och psoriasis.

Dessa sjukdomar kan öka risken för depression på grund av de biokemiska och immunologiska förändringar som inflammationen medför i kroppen.

Autoimmuna sjukdomar

Autoimmuna sjukdomar uppstår när immunsystemet felaktigt attackerar kroppens egna vävnader och organ, vilket leder till inflammation.

Exempel på autoimmuna sjukdomar inkluderar reumatoid artrit, lupus och Hashimotos tyreoidit.

Personer med autoimmuna sjukdomar löper ökad risk för att utveckla depression, delvis på grund av de inflammatoriska processer som är involverade i dessa tillstånd.

Kroniska infektioner

Vissa kroniska infektioner kan orsaka en systemisk inflammatorisk respons i kroppen. Exempel på sådana infektioner inkluderar hepatit C, HIV, borrelia (Lyme-sjukdom) och cytomegalovirus (CMV).

Dessa infektioner kan vara förknippade med ökad risk för depression på grund av den inflammatoriska belastningen de medför.

Det finns bevis för att inflammation och depressiva symtom kan interagera med varandra i en bidirektionell väg.

Inflammation kan orsaka eller förvärra depressiva symtom, samtidigt som depression kan öka inflammatoriska processer i kroppen.

Forskning har visat att cytokiner, inflammatoriska proteiner, kan påverka hjärnans kemiska signalsubstanser, såsom serotonin, vilket kan leda till depressiva symtom.

Behandlingen av depression i samband med inflammation kan vara mer komplex än traditionell depressionsbehandling.

Ibland kan antiinflammatoriska läkemedel användas för att minska inflammationen och lindra depressiva symtom.

Dessutom kan en hälsosam livsstil med regelbunden fysisk aktivitet, en balanserad kost och stresshantering bidra till att minska inflammationen i kroppen och förbättra den psykiska hälsan.

Rusmedelsmissbruk

Missbruk av alkohol eller droger kan leda till depression eller förvärra befintliga depressiva symtom.

Dessa ämnen kan störa signalsubstansens funktion och orsaka obalanser som bidrar till depression.

Självmedicinering

Många personer med depression kan använda alkohol eller droger som ett sätt att "självmedicinera" sina depressiva symtom.

De kan använda dessa substanser för att temporärt lindra känslor av sorg, ångest eller hopplöshet.

Tyvärr kan detta leda till en ond cirkel där missbruket förvärrar depressionen och depressionen driver ytterligare missbruk.

Neurokemiska obalanser

Alkohol och droger påverkar signalsubstanser i hjärnan, såsom dopamin, serotonin och noradrenalin, som är involverade i reglering av humör och välbefinnande.

Långvarigt missbruk kan orsaka obalanser i dessa signalsubstanser och leda till depression eller förvärra befintliga depressiva symtom.

Sociala konsekvenser

Missbruk av alkohol eller droger kan leda till social isolering, relationsproblem och ekonomisk instabilitet. Dessa faktorer kan i sig öka risken för depression eller förvärra befintlig depression.

Abstinens och nedgångsstämning

När en person försöker sluta använda alkohol eller droger kan de uppleva abstinenssymtom, vilket inkluderar nedgångsstämning, ångest, irritabilitet och ökad risk för återfall i depression.

Dessa symtom kan bidra till att fortsätta eller återuppta missbruket.

Behandling av både rusmedelsmissbruk och depression är avgörande för att förbättra den övergripande hälsan och livskvaliteten.

En integrerad behandlingsplan kan inkludera terapi, medicinering, stödgrupper och rehabiliteringsprogram.

Att adressera både beroendet och den underliggande depressiva sjukdomen är viktigt för att stödja en framgångsrik återhämtning.

Feminea Depression Hälsomarkörer

Det finns ingen specifik markör för depression, även om det finns mycket forskning inom detta område.

Differentialdiagnos är ett bra sätt att avslöja om det finns något underliggande tillstånd för en person som har depressionssymtom.

Blodstatus markörer

Detta test ger information om komponenterna i ditt blod, såsom röda och vita blodkroppar och blodplättar.

Det kan hjälpa till att identifiera anemi, infektioner och koaguleringsproblem.

Erytrocytvolymfraktion

EVF är en förkortning för erytrocytvolymfraktion, vilket är en mätning av mängden röda blodkroppar i blodet relaterat till totala volymen av blod.

Detta används ofta för att bestämma mängden hemoglobin (ämnet som bär syre i röda blodkroppar) i blodet och kan användas för att identifiera anemia eller andra blodrelaterade tillstånd.

EVFblodstatus

Hemoglobin

är en protein som finns i röda blodkroppar och hjelper till att transportera syre runt i kroppen.

En minskning av hemoglobin kan indikera en sjukdom som anemi eller blödning.

Hbblodstatus

Hemoglobinmassa

är en mätning av den totala mängden hemoglobin i blodet.

En förändring i hemoglobinmassa kan indikera en sjukdom som anemi eller högt syrebehov.

MCHblodstatus

Trombocyter

är en del av blodet som hjälper till att koagulera blodet och förhindra blödningar.

En minskning av trombocyter kan indikera en sjukdom som trombocytopeni eller leukemi.

TPKblodstatus

Medelcellvolym

är en analys av storleken på de röda blodkropparna.

En förändring i medelcellvolym kan indikera en sjukdom som anemi eller sköldkörtelproblem.

MCVblodstatus

Erytrocyter

är de röda blodkropparna som transporterar syre runt i kroppen.

En minskning av erytrocyterna kan indikera en sjukdom som anemi eller blödning.

EPKblodstatus

Vita blodkroppar

är en del av immunsystemet som hjälper till att skydda kroppen mot infektioner och sjukdomar.

En ökning av vita blodkroppar kan indikera en infektion eller cancer.

LPKblodstatus

Sänkningsreaktion-SR

Sänkningsreaktion (SR) är ett mått på hur snabbt blodet sätter sig till botten i ett rör.

Ett högt SR kan tyda på inflammation i kroppen eller en ökad mängd fibrin (ett protein som hjälper till att bilda blodproppar) i blodet.

Sänkan (SR)blodstatus

Vitaminer och Mineraler

Vitamin D

Att utföra ett blodprov för att mäta nivåerna av vitamin D kan vara en del av utvärderingen för personer med depression.

Forskning har visat att låga nivåer av vitamin D kan vara förknippade med ökad risk för depression och att adekvata nivåer av vitamin D kan vara viktiga för mental hälsa.

Vitamin D är ett viktigt näringsämne som produceras i huden när den utsätts för solljus och kan också erhållas genom kosttillskott och vissa livsmedel.

Det har en roll i reglering av kalcium och fosfor i kroppen och påverkar också hjärnans funktion genom att påverka produktionen av signalsubstanser som serotonin.

För personer med depression kan det vara relevant att mäta vitamin D-nivåerna genom ett blodprov för att fastställa om de har låga nivåer av detta näringsämne.

Dvitamin

Vitamin B12

Ett blodprov för att mäta nivåerna av vitamin B12 kan vara en del av utvärderingen för personer med depression.

Vitamin B12 är en viktig näringsfaktor som behövs för optimal hjärnfunktion och produktion av röda blodkroppar.

Det spelar också en roll i produktionen av signalsubstanser i hjärnan, inklusive serotonin som är involverat i regleringen av humör.

Forskning har funnit en koppling mellan låga nivåer av vitamin B12 och depression.

Brist på vitamin B12 kan påverka nivåerna av signalsubstanser i hjärnan och orsaka störningar i hjärnfunktionen som kan bidra till depressiva symtom.

B12vitamin

Folat (vitamin B9)

Ett blodprov för att mäta nivåerna av folat (folsyra) kan vara en del av utvärderingen för personer med depression.

Folat är en B-vitamin som är viktigt för celltillväxt, bildandet av röda blodkroppar och produktionen av signalsubstanser i hjärnan, inklusive serotonin.

Forskning har funnit en koppling mellan låga nivåer av folat och depression.

Brist på folat kan påverka funktionen av signalsubstanser och bidra till utvecklingen av depressiva symtom.

B9vitamin

Kalcium

Kalcium är nödvändigt för att upprätthålla normal nervfunktion och signalöverföring i hjärnan.

Låga nivåer av kalcium kan påverka humöret och vara förknippade med depressiva symtom.

Dock är kalciumbrist inte en vanlig orsak till depression om man inte lider av specifika medicinska tillstånd som påverkar kalciummetabolismen.

Det är därför mindre vanligt att kalciumnivåer mäts rutinmässigt vid utredning av depression.

Kalciummineral

Magnesium

Magnesium spelar en viktig roll i reglering av nervsystemet och humöret. Låga nivåer av magnesium har kopplats till ökad risk för depression och ångest.

Magnesiumtillskott har också visat sig vara fördelaktigt för vissa personer med depression.

Ett blodprov kan mäta nivåerna av magnesium för att bedöma om det finns en brist på detta mineral.

Magnesiummineral

Zink

Zink är involverat i flera biokemiska processer i kroppen, inklusive produktionen av signalsubstanser och nervfunktionen.

Låga nivåer av zink har associerats med depression och kan påverka humöret negativt.

Zinkmineral

Järn

Ett blodprov för att mäta järnnivåer kan vara en del av utvärderingen för personer med depression.

Järn är ett viktigt mineral som är nödvändigt för bildandet av röda blodkroppar och syretransport i kroppen.

Det spelar också en roll i produktionen av signalsubstanser i hjärnan, inklusive serotonin.

Forskning har visat att järnbrist kan vara förknippad med depressiva symtom. Brist på järn kan påverka energinivåer och humöret negativt.

Det kan också leda till symtom som trötthet, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet.

Ett blodprov kan mäta nivåerna av järn i kroppen, inklusive parametrar som hemoglobin och ferritin. Låga nivåer av järn eller ferritin kan indikera en järnbrist.

Ferritinprotein

Järnmineral

Diabetes markörer

HbA1c

HbA1c är en långtidsmätning av blodsockernivåer och reflekterar genomsnittlig blodsockerkontroll under de senaste 2-3 månaderna.

Det används främst för att diagnostisera och övervaka diabetes.

Höga HbA1c-nivåer kan indikera dålig blodsockerkontroll och kan vara kopplade till humörförändringar och depressiva symtom.

Insulin

Insulin är ett hormon som utsöndras av bukspottkörteln och reglerar glukosmetabolismen.

Störningar i insulinproduktion eller insulinkänslighet kan vara förknippade med metabola problem och diabetes.

Insulinresistens och dysfunktion i insulinregleringen kan påverka hjärnans funktion och bidra till depressiva symtom.

Glukos

Glukos är den primära sockerarten i blodet och används som bränsle av kroppens celler.

Abnormiteter i glukosnivåer kan vara förknippade med metabol dysreglering och kan påverka energinivåer och humöret.

Låga eller höga glukosnivåer kan bidra till depressiva symtom.

Dessa blodprov kan vara relevanta för att utvärdera eventuella metabola störningar som kan vara associerade med depression. Störningar i blodsockernivåer och insulinkontroll kan påverka hjärnfunktionen och påverka humöret.

Insulinhormon

Glukossockerart

HbA1cprotein

Hjärta och kärl

Ett blodprov för att mäta kolesterolnivåer kan vara relevant vid utvärdering av depression, särskilt med tanke på kopplingen mellan kolesterol och hjärthälsa samt eventuella indirekta effekter på hjärnans funktion.

Kolesterol är en fettsyra som är viktig för att bygga och underhålla cellmembranen och produktionen av steroidhormoner.

Det finns två huvudtyper av kolesterol: LDL-kolesterol (det "onda" kolesterolet) och HDL-kolesterol (det "goda" kolesterolet).

Förhöjda nivåer av LDL-kolesterol och/eller låga nivåer av HDL-kolesterol kan vara associerade med en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Forskning har funnit att det finns en viss koppling mellan depression och hjärt- och kärlsjukdomar.

Personer med depression kan vara mer benägna att ha förhöjda nivåer av LDL-kolesterol och låga nivåer av HDL-kolesterol.

Dessutom kan obalanser i kolesterolnivåer påverka blodflödet och näringstillförseln till hjärnan, vilket kan bidra till depressiva symtom.

Om förhöjda nivåer av LDL-kolesterol eller låga nivåer av HDL-kolesterol upptäcks kan det indikera en potentiell risk för hjärt- och kärlsjukdomar och även ha en inverkan på den psykiska hälsan.

LDL

Det onda kolesterolet: LDL är det så kallade "dåliga" kolesterolet som kan bygga upp på blodkärlens väggar och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.

LDLprotein

HDL

Det goda kolesterolet: HDL är det så kallade "goda" kolesterolet som hjälper till att transportera bort LDL från blodkärlen och minskar därmed risken för hjärt-kärlsjukdomar.

HDLprotein

Kolesterol

Kolesterol är en fettliknande substans som finns i blodet. Höga nivåer av kolesterol kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Kolesterollipid

LDL/HDL kolesterol

Kvoten mellan LDL och HDL, det vill säga förhållandet mellan det onda respektive goda kolesterolet är av särskild betydelse för den som har ett förhöjt totalkolesterol.

Kolesterol som inte är vattenlösligt kan inte på egen hand transporteras runt i blodomloppet för att nå kroppens vävnader. För att transporten ska fungera behöver kolesterolet hjälp av lipoproteiner

LDL - HDL Kvotprotein

Hormoner

Östradiol

Ett blodprov för att mäta nivåerna av östradiol, en av de viktigaste östrogenhormonerna, kan vara relevant vid utvärdering av depression, särskilt hos kvinnor.

Östrogen spelar en viktig roll i regleringen av humör och mental hälsa, och förändringar i östrogennivåer kan påverka neurotransmittorer och hjärnfunktion.

Forskning har visat att kvinnor kan vara mer mottagliga för depressiva symtom i perioder med hormonella förändringar, såsom under premenstruell fas, graviditet, efter förlossning eller under klimakteriet.

Under dessa perioder kan fluktuationer i östrogennivåerna påverka hjärnans kemi och bidra till depressiva symtom.

Ett blodprov för att mäta östradiolnivåer kan bidra till att fastställa om det finns avvikelser från normala nivåer.

Om nivåerna av östradiol är låga eller obalanserade kan det indikera en hormonell orsak till depression.

Östradiolhormon

Kortisol

Ett blodprov för att mäta nivåerna av kortisol kan vara relevant vid utvärdering av depression, särskilt när det finns misstankar om en dysreglering av stresshormonerna.

Kortisol är ett hormon som frisätts som en del av kroppens stressrespons och är involverat i regleringen av ämnesomsättningen, immunsystemet och reaktionen på stress.

Forskning har visat att personer med depression kan uppvisa förändringar i kortisolnivåerna.

Det kan finnas en dysreglering av kortisolfrisättningen, vilket kan leda till förhöjda eller sänkta nivåer av kortisol vid olika tidpunkter på dagen.

Detta kan påverka det övergripande humöret och välbefinnandet hos individen.

Kortisolhormon

Tyroidea markörer

T3 (Trijodtyronin), T4 (tyroxin), TSH (Tyreoideastimulerande hormon), anti-TPO (antikroppar mot tyreoideaperoxidas) och TRAK (tyroideastimulerande hormonreceptor antikroppar) är alla blodprov som kan vara relevanta vid utvärdering av depression, särskilt om det finns misstankar om en underliggande sköldkörtelrubbning eller autoimmun sköldkörtelsjukdom.

Sköldkörteln är en viktig körtel som producerar hormoner som reglerar ämnesomsättningen i kroppen.

Om sköldkörteln inte fungerar korrekt kan det påverka många kroppsfunktioner, inklusive humör och mental hälsa.

TRAK

TRAK (Tyreoideastimulerande hormonreceptor antikroppar) är en typ av antikropp som binder till och stimulerar tyreoideastimulerande hormonreceptorn (TSH).

Förhöjda nivåer av TRAK kan vara kopplade till Graves sjukdom, en autoimmun sjukdom som påverkar sköldkörteln och kan orsaka depressiva symtom.

TRAKantikropp

Anti - TPO

Anti-TPO (tyreoideaperoxidas ) autoantikroppar är en typ av autoantikropp som riktar sig mot sköldkörtelperoxidas (TPO), ett enzym som spelar en viktig roll i produktionen av sköldkörtelhormoner.

När nivåerna av anti-TPO-antikroppar är förhöjda kan det indikera en autoimmun sköldkörtelsjukdom, såsom Hashimotos sjukdom.

Denna autoimmuna sjukdom kan vara kopplad till depressiva symtom.

Anti - TPOantikropp

T3 och T4 Hormoner

T3 och T4 är två huvudsakliga sköldkörtelhormoner som produceras av sköldkörteln. Låga nivåer av dessa hormoner kan vara förknippade med depressiva symtom.

Ett blodprov kan mäta nivåerna av T3 och T4 för att utvärdera sköldkörtelfunktionen.

T3hormon

T4hormon

TSH Homon

TSH är ett hormon som produceras av hypofysen och reglerar produktionen av sköldkörtelhormoner.

Om sköldkörteln inte fungerar optimalt kan det resultera i förändrade nivåer av TSH.

Ett blodprov för att mäta TSH-nivåerna kan hjälpa till att bedöma sköldkörtelfunktionen.

TSHhormon

Andra markörer

hsCRP

Högkänsligt CRP (hsCRP) är en variant av C-reaktivt protein (CRP) som mäter låga nivåer av CRP i blodet noggrant. CRP är ett protein som produceras av levern som en respons på inflammation i kroppen.

Högkänsligt CRP kan användas för att detektera även små nivåer av inflammation.

Forskning har visat att det finns en koppling mellan inflammation och depression.

Vissa personer med depression kan ha en underliggande inflammatorisk process i kroppen.

Det finns studier som har funnit ett samband mellan förhöjda nivåer av hsCRP och depression, vilket tyder på att inflammation kan vara en faktor i sjukdomens uppkomst och förlopp.

CRPprotein

Homocystein

Ett blodprov för att mäta homocysteinnivåer kan vara en del av utvärderingen för personer med depression.

Homocystein är en aminosyra som bildas som en del av ämnesomsättningen av aminosyran metionin.

Höga nivåer av homocystein i blodet har kopplats till olika hälsoproblem, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och vaskulära sjukdomar.

Forskning har funnit en viss koppling mellan höga homocysteinnivåer och depression.

Det föreslås att höga nivåer av homocystein kan påverka hjärnans funktion genom att påverka signalsubstanser och blodflödet till hjärnan.

Det finns också teorier om att brister i vissa näringsämnen, såsom folat, vitamin B12 och vitamin B6, kan leda till höga homocysteinnivåer och därigenom bidra till depression.

Genom att mäta homocysteinnivåer kan man få en uppfattning om eventuella avvikelser från det normala.

Om höga nivåer av homocystein upptäcks kan det vara värdefullt att utvärdera nivåerna av de nämnda näringsämnena (folat, vitamin B12 och vitamin B6) eftersom brister i dessa kan vara en orsak till höga homocysteinnivåer.

Homocysteinaminosyra

Transglutaminas IgA

Ett blodprov för att mäta nivåerna av transglutaminas IgA kan vara relevant vid utvärdering av personer med depression, särskilt när det finns misstankar om en möjlig koppling till celiaki eller glutenintolerans.

Transglutaminas IgA är en antikropp som kan vara förhöjd vid celiaki, en autoimmun sjukdom som orsakas av intolerans mot gluten.

Forskning har visat att det finns en viss koppling mellan celiaki/glutenintolerans och depression.

Personer med obehandlad celiaki kan uppleva depressiva symtom, och depression är vanligare hos personer med celiaki än i den allmänna befolkningen.

Genom att mäta transglutaminas IgA-nivåerna i blodet kan man få en uppfattning om eventuell aktivitet i celiaki.

Om nivåerna är förhöjda kan det indikera att personen har en autoimmun reaktion mot gluten, vilket kan vara en del av den underliggande orsaken till både fysiska och psykiska symtom, inklusive depression.

tTg-IgAantikropp

Feminea Laboratories

Academy

Näringsbrist

Brister på viktiga näringsämnen som vitamin D, vitamin B12, folat och järn kan spela en roll i utvecklingen av depression.

Adekvata nivåer av dessa näringsämnen är nödvändiga för optimal hjärnfunktion och humörreglering.

Vitamin D

Det finns även bevis för att vitamin D är involverat i humörreglering och hjärnfunktion.

Vitamin D-brist har kopplats till depression, särskilt säsongsmässig affektiv störning, som ofta inträffar under vintermånaderna när solljus är begränsat.

Vitamin B12

Vitamin B12 spelar en avgörande roll för nervfunktionen och bildandet av röda blodkroppar.

Brist på B12 kan orsaka trötthet, minnesförlust och depressiva symtom.

B12-brist är vanligare hos äldre vuxna, vegetarianer och veganer.

Folat (folsyra)

Folsyrabrist kan leda till trötthet, irritabilitet och depression.

Gravida kvinnor, personer med alkoholberoende och de som tar vissa mediciner är mer benägna att ha brist på folsyra.

Järn

Järn är ett mineral som är nödvändigt för bildandet av hemoglobin i röda blodkroppar, vilket transporterar syre till kroppens celler.

Järnbrist kan leda till anemi, vilket orsakar trötthet, svaghet och i vissa fall depression.

Kvinnor i fertil ålder, gravida kvinnor och personer med dålig kost eller malabsorption är mer benägna att ha järnbrist.

Kroniska sjukdomar

Att leva med en kronisk sjukdom, såsom diabetes, hjärtsjukdomar eller kronisk smärta, kan öka risken för att utveckla depression.

Den pågående fysiska och känslomässiga bördan av dessa tillstånd kan bidra till depressiva symtom.

Diabetes

Personer med diabetes löper ökad risk för att utveckla depression. De dagliga utmaningarna med att hantera blodsockernivåer, medicinering, kostrestriktioner och eventuella komplikationer kan vara överväldigande och leda till nedstämdhet och depressiva symtom.

Det är viktigt att personer med diabetes får adekvat medicinsk och psykologisk vård för att hantera både sjukdomen och de psykiska aspekterna.

Hjärtsjukdomar

Depression är vanligt förekommande hos personer med hjärtsjukdomar, såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller kärlsjukdom.

Både den fysiska belastningen av sjukdomen och den oro och ångest som kan uppstå kring hjärtrelaterade händelser kan bidra till depressiva symtom.

Behandling av depression hos personer med hjärtsjukdom är viktigt för att förbättra både den psykiska hälsan och prognosen för hjärttillståndet.

Kronisk smärta

Att leva med kronisk smärta, såsom fibromyalgi (Fibromyalgi innebär långvarig smärta eller värk i musklerna på flera ställen i kroppen. Vid fibromyalgi har du också en ökad känslighet för smärta.), ryggsmärta eller ledgångsreumatism, kan ha en betydande inverkan på livskvaliteten och leda till depression.

Den ihållande smärtan, begränsade fysiska aktiviteter och de utmaningar det innebär att hantera smärtan kan påverka humöret och välbefinnandet.

Sömnstörningar

Sömnproblem, inklusive sömnlöshet, sömnapné och andra sömnrelaterade problem, kan avsevärt påverka humöret och bidra till depression.

Sömnbrist och sömnlöshet

Sömnbrist och svårigheter att somna eller upprätthålla sömnen (sömnlöshet) kan öka risken för att utveckla depression.

En brist på adekvat sömn kan påverka humöret negativt, öka känslor av trötthet, irritabilitet och nedstämdhet.

Det kan också påverka kognitiva funktioner, koncentration och minne.

Att behandla sömnbrist och sömnlöshet genom att förbättra sömnvanor och eventuellt använda terapier eller mediciner kan bidra till att lindra depressiva symtom.

Sömnapné

Sömnapné är en sömnrelaterad andningsstörning där andningen upprepat stannar och återupptas under sömnen.

Obstruktiv sömnapné, den vanligaste formen, kan leda till dålig sömnkvalitet, sömnfragmentering och syrebrist.

Personer med obehandlad sömnapné kan vara i ökad risk för att utveckla depression. Behandling av sömnapné, vanligtvis med användning av en CPAP -maskin (continuous positive airway pressure) som hjälper till att hålla luftvägarna öppna under sömnen, kan förbättra både sömnkvaliteten och den psykiska hälsan.

Sömnstörningar hos patienter med depression

Å andra sidan kan depression också orsaka eller förvärra sömnproblem.

Personer med depression kan uppleva svårigheter att somna, uppvaknanden under natten, för tidigt morgonuppvaknande eller övergripande dålig sömnkvalitet.

Dessa sömnstörningar kan bidra till att upprätthålla eller förvärra depressiva symtom. Behandling av depression, inklusive terapi och i vissa fall läkemedel, kan hjälpa till att förbättra sömnkvaliteten.

Neurologiska störningar

Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som påverkar rörelseförmågan genom att störa produktionen av dopamin i hjärnan.

Förutom motoriska symtom kan Parkinsons också leda till depressiva symtom, inklusive nedstämdhet, ångest, apati och minskad livskvalitet.

Den fysiska och kognitiva påverkan av Parkinsons, tillsammans med den psykologiska belastningen av att hantera sjukdomen, kan bidra till utvecklingen av depression.

Behandling av både motoriska symtom och depressiva symtom är viktigt för att förbättra livskvaliteten hos personer med Parkinsons.

Multipel skleros (MS)

Multipel skleros är en autoimmun sjukdom som påverkar nervsystemet och kan leda till en rad neurologiska symtom.

Personer med MS löper ökad risk för att utveckla depression. Fysiska funktionshinder, kronisk trötthet, smärta och svårigheter att hantera de dagliga utmaningarna med MS kan påverka den psykiska hälsan och leda till depressiva symtom.

En holistisk behandlingsplan som inkluderar både medicinsk behandling för MS och psykologiskt stöd kan vara viktigt för att hantera både de neurologiska och psykiska aspekterna av sjukdomen.

Traumatisk hjärnskada (TBI)

En traumatisk hjärnskada orsakad av en allvarlig huvudskada kan påverka hjärnans funktion och orsaka fysiska och kognitiva symtom.

En omfattande behandlingsplan för TBI, inklusive medicinsk vård, rehabilitering och psykologiskt stöd, kan hjälpa till att hantera både de fysiska och mentala aspekterna av tillståndet.

Inflammation

Systemisk inflammation i kroppen har kopplats till utvecklingen av depression. Tillstånd som orsakar kronisk inflammation, såsom autoimmuna sjukdomar eller kroniska infektioner, kan bidra till depressiva symtom.