Hälsomarkörer
Immunförsvar
IgM är en typ av antikropp som finns i blodet och som spelar en viktig roll i immunförsvaret. IgM produceras av B-celler som svar på en infektion eller en annan typ av antigen som kroppen uppfattar som främmande.
IgM kan binda till dessa främmande ämnen och hjälpa till att eliminera dem från kroppen genom att aktivera komplementsystemet eller genom att markera dem för förstörelse av andra immunceller.
Låga nivåer av IgM kan indikera en svag eller nedsatt immunförsvar, medan höga nivåer av IgM kan vara ett tecken på en akut infektion eller autoimmun sjukdom.
Immunglobulinantikropp
Varför ta ett IgM blodprov ?
IgM-antikroppar är en typ av antikroppar som bildas tidigt i kroppens immunsvar mot en infektion eller en sjukdom. Att ta ett IgM-blodprov kan därför hjälpa till att identifiera nyligen inträffade eller pågående infektioner, särskilt virala eller bakteriella infektioner.
Ett IgM-blodprov kan användas för att diagnostisera eller övervaka infektioner som till exempel Epstein-Barr virus (EBV), cytomegalovirus (CMV), denguefeber, malaria och hepatit A, B och C. Det kan också användas för att undersöka autoimmuna sjukdomar som lupus eller reumatoid artrit, där förhöjda nivåer av IgM-antikroppar kan indikera en sjukdomsaktivitet.
Exempel på några infektioner för vilka IgM-testning kan användas
IgM-testning kan användas för att detektera en aktiv infektion och kan användas för att diagnostisera flera olika typer av infektioner, inklusive
Virala infektioner: exempelvis hepatit A, hepatit B, hepatit C, HIV, mässling, röda hund, ebola, zika och dengue.
Bakteriella infektioner: exempelvis streptokocker, stafylokocker, klamydia, mykoplasma, pneumokocker, meningokocker och borrelia (Lyme-sjukdom).
Parasitiska infektioner: exempelvis malaria, toxoplasmos och leishmaniasis.
Det är viktigt att notera att IgM-testning inte alltid ger ett definitivt svar på en infektion. Andra tester kan behövas för att bekräfta eller utesluta en infektion och fastställa rätt behandling.
Allmänna symtom
Virala infektioner: Symtom på virala infektioner kan inkludera feber, huvudvärk, trötthet, muskelvärk, hosta, rinnande näsa, ont i halsen, hudutslag och magsymtom som illamående, kräkningar och diarré. Vissa virala infektioner kan orsaka allvarliga symtom, såsom blödningar, organsvikt och hjärninflammation.
Bakteriella infektioner: Symtom på bakteriella infektioner kan inkludera feber, frossa, ont i halsen, hosta, rinnande näsa, huvudvärk, muskelvärk och utslag. Vissa bakteriella infektioner kan orsaka allvarliga symtom, såsom sepsis, lunginflammation och hjärnhinneinflammation.
Parasitiska infektioner: Symtom på parasitiska infektioner kan inkludera feber, trötthet, huvudvärk, muskelvärk, buksmärta, illamående, kräkningar och diarré. Vissa parasitiska infektioner kan orsaka allvarliga symtom, såsom lever- eller njursvikt och hjärnhinneinflammation.
Specifikt symptom
Hepatit A: Feber, trötthet, illamående, kräkningar, buksmärta, mörk urin, ljust avföring, ledvärk och gulsot.
Hepatit B: Trötthet, illamående, kräkningar, mörk urin, ljust avföring, buksmärta, ledvärk, feber, hudutslag och gulsot.
Hepatit C: Trötthet, illamående, kräkningar, mörk urin, ljust avföring, buksmärta, feber och gulsot. Många personer med hepatit C kan dock vara asymtomatiska i flera år.
HIV: Tidiga symtom inkluderar feber, huvudvärk, trötthet och utslag. Senare symtom kan inkludera viktnedgång, nattliga svettningar, diarré, hosta, förstorade lymfkörtlar, infektioner och hudutslag.
Mässling: Feber, hosta, rinnande näsa, utslag och röda ögon.
Röda hund: Feber, utslag, huvudvärk, muskelvärk och ömma lymfkörtlar.
Ebola: Feber, huvudvärk, muskelvärk, magont, kräkningar, diarré, utslag, inre och yttre blödningar.
Zika: Feber, hudutslag, ledvärk och ögonirritation.
Dengue: Feber, hudutslag, huvudvärk, muskel- och ledvärk, illamående, kräkningar och blödningar.
Streptokocker: Ont i halsen, feber, svullna lymfkörtlar, huvudvärk, illamående och kräkningar.
Stafylokocker: Hudinfektioner som bölder, cellulit och impetigo, feber och frossa.
Klamydia: Uretrit (inflammation i urinröret) eller cervicit (inflammation i livmoderhalsen) med smärtsamma urineringar, vaginalt flytande och ömhet i bäckenregionen.
Mykoplasma: Hosta, feber, halsont, huvudvärk, trötthet och muskelvärk.
Pneumokocker: Hosta, andningsbesvär, feber, frossa, bröstsmärta och huvudvärk.
Meningokocker: Hög feber, illamående, kräkningar, huvudvärk, nackstyvhet och hudutslag.
Borrelia (Lyme-sjukdom): Hudrodnad (erytema migrans), feber, huvudvärk, muskelvärk och ledvärk.
Är IgM-testning specifikt för att infektioner?
IgM-testning är ofta associerat med infektioner, men det är inte alltid specifikt för infektioner. IgM-antikroppar kan också bildas som en respons på andra typer av sjukdomar, såsom autoimmuna sjukdomar eller maligniteter.
Det är dock vanligt att testa för IgM-antikroppar vid misstanke om en akut infektion, eftersom nivåerna av IgM-antikroppar tenderar att stiga snabbt vid en primär infektion.
Det är viktigt att notera att ett positivt IgM-test inte alltid betyder att det finns en pågående infektion, eftersom IgM-antikroppar kan finnas kvar i blodet under en tid även efter att infektionen har läkt.
Immunförsvar
IgM är en typ av antikropp som finns i blodet och som spelar en viktig roll i immunförsvaret. IgM produceras av B-celler som svar på en infektion eller en annan typ av antigen som kroppen uppfattar som främmande.
IgM kan binda till dessa främmande ämnen och hjälpa till att eliminera dem från kroppen genom att aktivera komplementsystemet eller genom att markera dem för förstörelse av andra immunceller.
Låga nivåer av IgM kan indikera en svag eller nedsatt immunförsvar, medan höga nivåer av IgM kan vara ett tecken på en akut infektion eller autoimmun sjukdom.
Immunglobulinantikropp
Varför ta ett IgM blodprov ?
IgM-antikroppar är en typ av antikroppar som bildas tidigt i kroppens immunsvar mot en infektion eller en sjukdom.
Att ta ett IgM-blodprov kan därför hjälpa till att identifiera nyligen inträffade eller pågående infektioner, särskilt virala eller bakteriella infektioner.
Ett IgM-blodprov kan användas för att diagnostisera eller övervaka infektioner som till exempel Epstein-Barr virus (EBV), cytomegalovirus (CMV), denguefeber, malaria och hepatit A, B och C. Det kan också användas för att undersöka autoimmuna sjukdomar som lupus eller reumatoid artrit, där förhöjda nivåer av IgM-antikroppar kan indikera en sjukdomsaktivitet.
Exempel på några infektioner för vilka IgM-testning kan användas
IgM-testning kan användas för att detektera en aktiv infektion och kan användas för att diagnostisera flera olika typer av infektioner, inklusive
Virala infektioner: exempelvis hepatit A, hepatit B, hepatit C, HIV, mässling, röda hund, ebola, zika och dengue.
Bakteriella infektioner: exempelvis streptokocker, stafylokocker, klamydia, mykoplasma, pneumokocker, meningokocker och borrelia (Lyme-sjukdom).
Parasitiska infektioner: exempelvis malaria, toxoplasmos och leishmaniasis.
Det är viktigt att notera att IgM-testning inte alltid ger ett definitivt svar på en infektion. Andra tester kan behövas för att bekräfta eller utesluta en infektion och fastställa rätt behandling.
Allmänna symtom
Virala infektioner: Symtom på virala infektioner kan inkludera feber, huvudvärk, trötthet, muskelvärk, hosta, rinnande näsa, ont i halsen, hudutslag och magsymtom som illamående, kräkningar och diarré.
Vissa virala infektioner kan orsaka allvarliga symtom, såsom blödningar, organsvikt och hjärninflammation.
Bakteriella infektioner: Symtom på bakteriella infektioner kan inkludera feber, frossa, ont i halsen, hosta, rinnande näsa, huvudvärk, muskelvärk och utslag.
Vissa bakteriella infektioner kan orsaka allvarliga symtom, såsom sepsis, lunginflammation och hjärnhinneinflammation.
Parasitiska infektioner: Symtom på parasitiska infektioner kan inkludera feber, trötthet, huvudvärk, muskelvärk, buksmärta, illamående, kräkningar och diarré.
Vissa parasitiska infektioner kan orsaka allvarliga symtom, såsom lever- eller njursvikt och hjärnhinneinflammation.
Specifikt symptom
Hepatit A: Feber, trötthet, illamående, kräkningar, buksmärta, mörk urin, ljust avföring, ledvärk och gulsot.
Hepatit B: Trötthet, illamående, kräkningar, mörk urin, ljust avföring, buksmärta, ledvärk, feber, hudutslag och gulsot.
Hepatit C: Trötthet, illamående, kräkningar, mörk urin, ljust avföring, buksmärta, feber och gulsot. Många personer med hepatit C kan dock vara asymtomatiska i flera år.
HIV: Tidiga symtom inkluderar feber, huvudvärk, trötthet och utslag. Senare symtom kan inkludera viktnedgång, nattliga svettningar, diarré, hosta, förstorade lymfkörtlar, infektioner och hudutslag.
Mässling: Feber, hosta, rinnande näsa, utslag och röda ögon.
Röda hund: Feber, utslag, huvudvärk, muskelvärk och ömma lymfkörtlar.
Ebola: Feber, huvudvärk, muskelvärk, magont, kräkningar, diarré, utslag, inre och yttre blödningar.
Zika: Feber, hudutslag, ledvärk och ögonirritation.
Dengue: Feber, hudutslag, huvudvärk, muskel- och ledvärk, illamående, kräkningar och blödningar.
Streptokocker: Ont i halsen, feber, svullna lymfkörtlar, huvudvärk, illamående och kräkningar.
Stafylokocker: Hudinfektioner som bölder, cellulit och impetigo, feber och frossa.
Klamydia: Uretrit (inflammation i urinröret) eller cervicit (inflammation i livmoderhalsen) med smärtsamma urineringar, vaginalt flytande och ömhet i bäckenregionen.
Mykoplasma: Hosta, feber, halsont, huvudvärk, trötthet och muskelvärk.
Pneumokocker: Hosta, andningsbesvär, feber, frossa, bröstsmärta och huvudvärk.
Meningokocker: Hög feber, illamående, kräkningar, huvudvärk, nackstyvhet och hudutslag.
Borrelia (Lyme-sjukdom): Hudrodnad (erytema migrans), feber, huvudvärk, muskelvärk och ledvärk.
Är IgM-testning specifikt för att infektioner?
IgM-testning är ofta associerat med infektioner, men det är inte alltid specifikt för infektioner. IgM-antikroppar kan också bildas som en respons på andra typer av sjukdomar, såsom autoimmuna sjukdomar eller maligniteter.
Det är dock vanligt att testa för IgM-antikroppar vid misstanke om en akut infektion, eftersom nivåerna av IgM-antikroppar tenderar att stiga snabbt vid en primär infektion.
Det är viktigt att notera att ett positivt IgM-test inte alltid betyder att det finns en pågående infektion, eftersom IgM-antikroppar kan finnas kvar i blodet under en tid även efter att infektionen har läkt.
Låga nivåer av IgM
kan leda till ökad risk för infektioner, särskilt upprepade bakteriella infektioner.
Andra möjliga symtom på låga nivåer av IgM inkluderar utslag, ledvärk, trötthet och allmän sjukdomskänsla.
Höga nivåer av IgM
kan orsakas av flera tillstånd, inklusive kronisk lymfatisk leukemi, autoimmuna sjukdomar som lupus och reumatoid artrit, och kroniska infektioner som hepatit B och C eller HIV.
Symtomen kan variera beroende på orsaken till höga IgM-nivåer, men kan inkludera trötthet, svaghet, ledvärk, förstorade lymfkörtlar och feber.
Låga nivåer av IgM
kan leda till ökad risk för infektioner, särskilt upprepade bakteriella infektioner.
Andra möjliga symtom på låga nivåer av IgM inkluderar utslag, ledvärk, trötthet och allmän sjukdomskänsla.
Höga nivåer av IgM
kan orsakas av flera tillstånd, inklusive kronisk lymfatisk leukemi, autoimmuna sjukdomar som lupus och reumatoid artrit, och kroniska infektioner som hepatit B och C eller HIV.
Symtomen kan variera beroende på orsaken till höga IgM-nivåer, men kan inkludera trötthet, svaghet, ledvärk, förstorade lymfkörtlar och feber.
Hälsotestresultat
Låga nivåer av IgM
är ovanliga och kan vara ett tecken på ett underliggande immunbristsyndrom, som primär immunbrist eller sekundär immunbrist till följd av till exempel behandling med immunsuppressiva läkemedel.
Symtomen kan variera beroende på vilken typ av immunbrist som föreligger, men kan inkludera återkommande infektioner och svårigheter att bekämpa infektioner.
Höga nivåer av IgM
kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive akuta och kroniska infektioner, autoimmuna sjukdomar, lever- eller njursjukdomar och lymfoproliferativa sjukdomar.
Symtomen kan variera beroende på den underliggande orsaken till de höga nivåerna av IgM, men kan inkludera trötthet, svaghet, feber och förstorade lymfkörtlar.
Hälsoutfall
Avvikelser från referensvärde kan kräva vidare utredning.
Referenser
Informationen är hämtad från olika källor bland andra från Wikipedia, Vårdguiden och VIRILILAB ACADEMY
Hälsotestresultat
Låga nivåer av IgM
är ovanliga och kan vara ett tecken på ett underliggande immunbristsyndrom, som primär immunbrist eller sekundär immunbrist till följd av till exempel behandling med immunsuppressiva läkemedel.
Symtomen kan variera beroende på vilken typ av immunbrist som föreligger, men kan inkludera återkommande infektioner och svårigheter att bekämpa infektioner.
Höga nivåer av IgM
kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive akuta och kroniska infektioner, autoimmuna sjukdomar, lever- eller njursjukdomar och lymfoproliferativa sjukdomar.
Symtomen kan variera beroende på den underliggande orsaken till de höga nivåerna av IgM, men kan inkludera trötthet, svaghet, feber och förstorade lymfkörtlar.
Hälsoutfall
Avvikelser från referensvärde kan kräva vidare utredning.
Referenser
Informationen är hämtad från olika källor bland andra från Wikipedia, Vårdguiden och VIRILILAB ACADEMY
Kunskap för män baserad på fakta
ViriliLab är framtaget för män som prioriterar sin hälsa och söker kunskap grundad på vetenskaplig forskning.
Vårt mål är att bistå dig i att förstå och ta hand om din hälsa genom att tillhandahålla noggranna hälsotester och lättförståelig information.
Vi är här för att ge dig verktygen och insikterna som behövs för att aktivt förbättra och upprätthålla en god hälsa.
VIRILI LABORATORIES
Kunskap för män baserad på fakta
ViriliLab är framtaget för män som prioriterar sin hälsa och söker kunskap grundad på vetenskaplig forskning. Vårt mål är att bistå dig i att förstå och ta hand om din hälsa genom att tillhandahålla noggranna hälsotester och lättförståelig information. Vi är här för att ge dig verktygen och insikterna som behövs för att aktivt förbättra och upprätthålla en god hälsa.
VIRILI LABORATORIES
